Kampen om trossen

Sally får syn på trossen....


Sally och Maja kämpar om den....


Då passar Sonja på att norpa åt sig den...


....och rymmer fältet med sin trofe...

Heldag med pudlar

Idag har vi haft en fantastiskt rolig dag, allihopa. Karin och Titti har varit här och vi har varit ute och lagt spår för Sally, Maja och Titti. Även Sonja fick prova ett litet frispår. Sen har Sally och Titti gjort uppletande, och Maja fick apportera. Hon fick ha en lina släpande, eftersom hon inte vill fångas, men det skulle hon inte ha behövt egentligen.
Maja förvånade oss allihop genom att sätta ner näsan och spåra med lust och energi genast. Jag hade gått och gömt mig, och Benny gick spåret med henne. Hon jobbade energiskt och fokuserat, och när hon kom fram var hon överlycklig. Hon smaskade glatt i sig sin "gottepåse", och ville leka med bollen också. Efteråt var hon så stolt och glad, det riktigt lyste om henne.
Vi tog massor med bilder, sätter in några här rakt upp och ner.

Stackars Maja

Vad hundar är intressanta att studera.. jag upphör aldrig att förvånas...
Maja och Sonja har ju kommit så bra överens, och Maja har låtit Sonjavalpen hålla på med en ängels tålamod. Sonja skulle aldrig i livet våga ge sig på Sally på det viset, och inte heller Daisyvalpen som hade rätt hög energinivå. Men med Maja så har hon kunnat leka, nafsa och hålla på hur som helst.
Nu i kväll kom plötsligt Maja till mig och ville krypa upp i knät på mig... blyga, skygga Maja, som jag helst närmar mig med baken före... hon kom och ville ligga i knät. Det fick hon ju förstås, men orsaken till den plötsliga keligheten stod nedanför och studsade... Maja behövde komma undan pirajan Sonja, men hon kunde inte säga ifrån själv. Stackars lilla (ca 62 cm) Maja, som blev så skändligt angripen av 4 kg Sonja... där ser man, det är inte storleken det kommer an på alltid...

Kort dagsrapport

Idag har det ösregnat hela dagen= inga bilder.
Detta har i korthet hänt:
- Sonja har gått sin första lilla koppelpromenad i regnet. Det gick bra, och hon plaskade glatt på i vattenpölarna.
- Maja har till sist ätit lite grand i kväll. Vi ser det som en seger, och hoppas på att det har lossnat tills i morgon.
- Maja har blivit överförtjust i lilla Sonja, och kan knappt låta bli henne. Favviskompisen, eller kanske leksaken. Sonja gillar att leka med Maja också, och är helt hämningslös tillsammans med henne. Maja är så försiktig med den lilla, helt annorlunda än både Sally och Daisy...

Fast egentligen så har vi haft dötråkigt idag, både folk och pudlar. Tur att pudlarna var trötta sen gårdagens drabbningar.

Full fart i dag också

Idag har det varit fullt upp hela dan. Först kom pudelMaja på morgonen. Hon ska vara här i 10 dagar när matte och husse är bortresta. Det blev ju full rulle med Sally och Maja på gräsmattan direkt. Sen fick de komma in och vila en stund, för sen skulle bulleLena komma på besök en stund.
Då blev det bus och lek igen. Sonja fick inte vara med. Hon fick vara inne och titta på genom fönstret. Sen fick Lena sitta bakom galler, och då hade Sonja chansen att kolla närmare på henne. Det får vänta lite tills Sonja blir större innan de får springa i trädgården ihop.
Sonja springer nu med uppför trappen hela tiden, och hon får ju helst inte vara här uppe. Golvet är inte valpkissäkert, och hon kan ramla ner för trappen, eller kanske t.o.m genom räcket på andra sidan.
Nu på eftermiddagen var hundarna trötta och har vilat. Fast Sonja var ju inte lika trött utan fick för sig att trackassera Maja. Den lilla etterpudeln sprang efter stackars Maja och nafsade henne i benen (hon nådde inte upp till själva kroppen). Till sist fick Sally masa sig upp och lägga sig i, och så var karusellen igång igen. Det slutade med att jag fick tvinga Sonja att vara still i mitt knä en stund. Då gick de stora och la sig, och sen var allt lugnt.
Maja har fortfarande inte ätit något. Hon har blivit bjuden, men inte så mycket som velat nosa på maten. Nåja, än kan man ju ha lite is i magen..
Fast hon verkar ha kommit över sin rädsla för att man ska ta fatt henne utomhus. Hon kommer fram och vill bli omklappad hon också...:-)

Pudelbesök

Det har blivit mycket nya pudelbekantskaper för Sonja sen sist. Igår var tant Sissie, och matte Ulla, här och hälsade på. Det gick så bra så. Spännande med en ny hund, men Sissie var ju lugn och snäll.
Knappt hade Sissie åkt hem innan Daisy kom för att stanna här ett dygn. Daisy är ju också valp, så det blev väldigt mycket lek och bus. Eftersom hon var mycket större så höll sig Sonja nära sånt hon kunde ta skydd under och bredvid. Fast hon var inte rädd ett dugg. Svansen på topp hela tiden, och så fort Daisy vände ryggen till så var Sonja där och gläfste henne i hasorna. Rackans lilla valp, hon förstår visst inte hur liten hon är.....
Vi har fått hem en sändning med pudeldelikatesser. En hel bärkasse kycklinghalsar. Det var smaskens tyckte Sonja och skrek efter mer. Hon försökte klättra upp på diskbänken när jag höll på att göra i ordning dem för frysen. Detta blir kalas för liten pudelmage.

Bernina

Igår fick Sonja ett nytt namn... hon gick under namnet Bernina hela dan. Det var för att de små käftarna gick som en symaskin så fort man kom i närheten. Näsan, fingrarna och tårna, ja allt som kom i vägen fick känna på symaskinsnålarna som gick upp och ner...
...sen har hon varit med och pysslat lite i trädgården när det var uppehållsväder. Vid komposterna fanns det ett och annat som var värt att smaka på, vad det nu var för något.
Hon har åkt bil igen, och nu gick det bra så nu behöver hon inte äta i bilen längre.
Det blir färre och färre mattor i huset. De verkar trigga henne att kissa på dem, så det går mycket bättre om det inte finns nåt alls. Vi passar henne i stället och tar ut henne ofta. För det mesta kissar hon direkt när hon kommer ut.

Nu har vi haft några dagar då vi inte har hunnit skriva nåt här.
I fredags fick Sonja träffa en ny hund, för då var lilla Bettan här och blev badad och klippt. Bettan kallas numera för Titti, så det får hon heta hädanefter. Sally och Titti fick leka av sig lite själva först i trädgården innan Sonja fick vara med. Hon var lite blyg de första minuterna, men det släppte fort.
För Sally kickade moderskänslorna in i Fredags också, och hon började slicka och sköta om lilla Sonja som sin egen bebis. Då började hon bli försiktigare med henne också, och försöker inte busleka med henne längre.
På kvällen hade Linda lite fest för några kompisar, så då blev det en hel hop nya människor at bekanta sig med. Sonja sprang obesvärat runt bland alla, och la sig sen att sova som vanligt.
Igår var Sonja hemma med husse, när jag var iväg och hjälpte Anneli hämta sin lille valp, Älva, kullsystern till Sonja. Sonja var väldigt mätt och belåten och rund om lilla maggen när jag kom hem. Det hade verkligen inte gått nån nöd på henne.
Hon kissar genast om man släpper ut henne, men passar man henne inte så blir det på mattan förstås. Tidning har vi bara en vid dörren, vi satsar på att gå ut i stället.

Nybadad

Sonja har fått bada och blivit putsad lite på nosen. Bada gick väl bra, men sen ville vi ju ha en fin bild också. Det var inte lika lätt.
Det är lustigt när man klipper valpnosar; först sprattlar de och protesterar vilt, sen helt plötsligt bara ger de upp och sen går det bra. Så var det denna gången också.
Annars går det bra. Vi har fler kiss ute än inne i alla fall. Bilträningen har gått ett steg till. Nu får hon först gå in i buren, sen får hon vänta där medan jag går och hämtar maten. Det tar väl 5-10 sekunder ungefär, men det är alldeles för länge att sitta och vänta tycker lilla Sonja.
Idag har hon fått gå med halsbandet på sig en stund, som förövning till koppelpromenaderna som kommer snart. Det var jättekilligt att ha på sig.... :-)

Ännu en lugn dag

I natt pep Sonja, och det hjälpte inte att sticka in ett finger till henne. Då fick jag pallra mig upp och bära ut henne på gården. Hon kissade direkt, och sen sov hon tyst och nöjd. Nyss när hon vaknade öppnade jag dörren för henne, och hon sprang själv ut i regnet, kissade i rabatten, och snabbt in igen. Än är hon långt ifrån rumsren, men varje lyckat kiss är en seger...
Annars tar vi det fortfande väldigt lugnt. Vi tränar på inkallning med namnet ibland, och så tränar vi bilen. Hon var väldigt ledsen i buren där bak på hemvägen, så till sist fick Anneli ha henne i knät. Nu får hon sin mat i buren i bilen, så att hon ska få lite trevliga accosiationer till buren innan vi ger oss ut igen.
Hon har fått smaka på märgben också. Det var roligt att gnaga på en stund, men hon fick egentligen inte i sig nånting av det. Sally fick ta över det sen.

Sonja börjar landa

Denna dagen började bra. Torrt och fint i buren, inget kiss i natt. Jag bar ut en sprattlande kiss- och bajsnödig valpis vid 7-tiden på morgonen. Det blev en perfekt början. Sen var det mat, ut och bajsa, lek och bus, ut och kissa, mer bus, ut och kissa igen.... mycket ut blir det ;-). Vid 8.30 knoppade lilla prinsessan in i hörnet vid diskbänken. Precis samma plats som var våra valpars favorittillhåll de sista veckorna.
Sen sov hon som en stock till 10.30. Jag har kunnat röra mig fritt under tiden, och även sitta här uppe. Tyvärr missade jag när hon vaknade. Hade jag bara varit med då, så hade vi kunnat få en lyckad träningskissning till. Nu blev det på tidningen vid dörren. Nåja, det är ju bättre än på mattan. Kanske hon läst sig skillnaden mellan tidning och matta?
Solen skiner idag, och dörren fick stå öppen sen. Då blev det full fart och lek och bus i trädgården. Gräva i rabatterna och bära omkring på gamla ben är favoritsysselsättningen än så länge. Nu vågar hon ge sig iväg lite på egen hand, så det fick bli att hålla ögonen på henne.
Sen var det mat igen, ut och kissa, busa och leka mer, ut och kissa igen... fast nu har hon knoppat in igen...
Nu börjar det bli som jag vill ha det, fast hon behöver en hel del tid med att bli hemmastadd och lära sig rutinerna innan det blir fråga om några utflykter eller promenader.
Benny har börjat träna namnet förstås. Med påföljd att nu när man säger Sonja, så släpper hon allt hon håller på med och kommer rusande och slickar sig om munnen... suck, det gäller att inte säga det ordet nu om man inte har nått gottit att bjuda på. Pyttesmå bitar av nötkött får hon som godis.

Sonjas första söndag

Sonja har följt oss som en liten skugga mest hela tiden. Det är inte så konstigt, allt är ju så nytt och främmande för henne att hon behöver stöd och trygghet hela tiden. Fast idag har det börjat släppa lite, lite. Nu kan vi stundtals röra oss fritt i huset utan att hon följer med. Här har hon själv gått och lagt sig i den lilla kattkorgen som han har fått som litet bo under soffbordet.
Vädret var fint på eftermiddagen, så vi kunde ha dörren öppen. Då vågade hon ge sig ut på små egna expeditioner ute på gården. Där hittade hon nåt intressant, minsann. En död mus, nedlagd av den store jägaren Leo. Sonja bar stolt in den och la den på köksmattan. Vad månde bliva av den lilla, 8 veckor och apporterar redan vilt! Musen åkte i soporna förstås, och lilla Sonja letade länge efter sin mus efteråt. Först i köket, och när hon var säker på att den inte var där fortsatte hon leta ute på gården där hon hittade den först.

Valpmys

Lördag och Linda är hemma och vill också vara med och gosa med Sonja. Annars så är det full fart mellan sovstunderna. Sonja är nyfiken på allting, och leker och hoppar runt i ren livsglädje. Hon jagar löv på gräsmattan och brottas med toaborsten (ny) på toa.
Sopborsten som hänger på skyffeln är spännande. Den dinglar fram och när man drar lite i stråna. Det var naturligtvis Sonja tvungen att göra, och undersöka hur långt hon kunde få den med sig. Till sist föll ju både skyffel och borste i golvet med ett brak. Då blev sonja lite förvånad, men inte mindre nyfiken, utan då skulle alltihopa undersökas ordentligt. Än behövs det inga leksaker, hela världen är en enda stor lekplats för liten vappe.

Daisy har varit här för att bli klippt. Det var första gången vi träffade Daisy, och hon var en väldigt trevlig bekantskap. Hon är 6 månader bara, och detta var nog första klippningen sen hon flyttade hemifrån. Hon var rakad på nos och tassar förstås, fast nosrakningen satt väl inte riktigt där den skulle. Det är ju inte så lätt att lista ut på egen hand hur det ska vara, så det var inte så konstigt.

Mer bilder

Sånt här blir det hela tiden om ingen hjälper till med att ställa upp och hålla...

nåja, det får duga med sånt ett tag. Får det gått ett par dar så ska jag bada om henne och raka och fixa till, sen kanske det kan bli nån uppställd fin bild. Hon är faktiskt jättefin, kort i kroppen, och välvinklad fram och fin resning... svansen tippar lite, den kan gå på vilket håll som helst, och lille nosen är så söt så, men kan nog bli för kort kanske... om man nu kan se det på en liten vappis, de brukar ju inte ha så långa snokar precis...

Sonja dag 1

Nu är hon här, vår efterlängtade lilla vappe. Natten gick bra i buren bredvid min säng. Hon vaknade och pep ett par gånger, men det räckte att sätta in ett finger till henne så var hon lugn. Vi var ändå uppe tidigt, och natten var väl lite orolig ändå, så vi är lite sega idag.
Nu följer hon oss som en liten skugga där nere inne och ute. Sitter man still passar hon på att utforska välden lite runtomkring förstås. Pig och nyfiken och hungrig som en liten varg. Nu ska vi vila middag.....

Maja klippt och färdig att åka hem

Nu sitter vi och väntar på att Maja ska bli hämtad. Hon har blivit badad och klippt idag. Här är hon efter grovklippningen...
..hon har inte fått springa i trädgården sen hon blev badad, utan det har varit koppelpromenader för hela slanten. Jag vill ju att hon ska vara fin när matte kommer. Sally sitter instängd nu, för de är så lek- och bussugna båda två nu att de inte går att ha inomhus....
Hennes lilla grävprojekt under plommonträdet blev inte riktigt färdigt, men hon får väl fortsätta på det när hon kommer tillbaka nästa gång kanske....

Maja smälter in

Maja smälter in och anpassar sig mer och mer. Allt går så bra, utom maten. Maten är fortfarande ett kapitel för sig.
Maja springer obehindrat i trappan nu. Hon kommer oftast och vill ligga där man är. Från början har hon bara velat vara ute i trädgården, och vi har fått lura in henne, men nu följer hon villigt med in. Hon har varit rädd för att bli fångad utomhus, men nu börjar hon slappna av och kan komma intill oss även utomhus. Fast vi är fortfaranade noga med att inte utnyttja det till att ta fast henne. Hon måste följa med frivilligt hela tiden.
Promenaderna går också bra. Hon går bredvid en på slakt koppel. Maja fattar väldigt fort vad det är man vill, och har inga problem med att anpassa sig efter det. Någon enstaka korrigering kan behövas ännu, men hon håller för det mesta koll själv på sin position. En lång promenad om dagen får hon, resten av tiden springer hon ut och in här som hon vill.
Hon har ett eget litet projekt i trädgården. Hon har gjort en riktigt bra liten planteringsgrop invid plommonträdet. Undrar var hon ska ha den till. Kanske gräva ner benet som hon fick idag? Det gnagde hon på en stund, men sen var det inte roligt längre.
Det har varit en del folk som har kommit och gått här hemma. Alla har fått order om att inte ta nån notis om Maja, och nu tror hon inte längre att de kommer för att överfalla henne. Hon går fram till många direkt nu, andra kan hon behöva spana in på avstånd en stund först. Men till sist tar nyfikenheten överhand.

Valptitt

Här är hon, min utvalda lilla yllevalp...
Det har varit en händelserik dag. Jag har kört 3+3 timmar för att få titta på min nya lilla bebis. Där var ju två bruna flickor i kullen, så det blev inte lätt att välja. Båda var lika trevliga och frimodiga, men jag ville ju ha en snygg och korrekt byggd också. Som tur var så fick jag hjälp med den biten, så nu är hon utvald och har en liten nagellackskludd på maggen för att det inte ska bli fel sen. En vecka kvar tills jag får hämta henne...
..Alla valparna var ju jättesöta förstås, och jag blev väldigt förtjust i en svart tik också...fast sååå roligt ska vi inte ha. Det får minsann räcka med en. Det finns otingade valpar kvar ifall det finns nån mer som längtar efter nåt rart och gulligt i höstmörkret...:-)

Jag fick vara med och pilla lite med dem också. Här är det tassklippning på en av de svarta gullungarna...
De var så snälla och trevliga att hålla på med allihopa...:-)

Det fanns även några valpar kvar som var 9 veckor. De var väldigt fina också, och hade jag valt en av dem så hade jag ju kunnat få med mig dem direkt. Men jag hade ju valt kull från början, så det får bli så.